Med surfplattan i 1.5 år...

Nu har det varit två olika barngrupper som har haft tillgång till iPaden. Första gänget enbart iPad1, men andra gänget både iPad2 och Samsung vad gäller surfplattor. Jag vidhåller fortfarande att iPaden är mer barnvänlig i sin utformning och Samsungen mer för vuxna. Vad gäller app-utbudet ligger App-store långt före och det positiva där är att det finns många gratisappar som är bra. Till Samsungen är utbudet mindre och gratisappar finns det inte alltför många av som passar till barn. IKT i förskolan har slagit igenom rejält och många förskolor har köpt in paddor vilket är bra, men tyvärr har användningen blivit väldigt oplanerat. Det laddas hem appar och sen ges den till barnen, men den pedagogiska tankegången bakom finns inte. Vad vill vi att barnen ska lära sig vid användandet av iPaden?  För mig handlar det om att ny teknik ska vara rolig, den ska tas fram när det är lugnt på avdelningen, tydliga och klara regler om vad som gäller och de ska alltid följas. Vad gäller apparna är det viktigt att vi som pedagoger funderar på vad de appar vi laddar ner kan ge barnen som en del i deras utveckling. Det kan gälla språkutveckling, problemlösning, matematik, bokstäver, läsa, färg och form. Sen behöver vi också se bortom de olika apparna som används. En whiteboardtavel-app tillsammans med en projektor kan skapa en saga där pedagogen berättar och ritar, men barnen är delaktiga i sagan då de får gissa vad som ritas. En bok kan lånas från bibliotekt, visas på väggen, ingen trängsel och konflikt om vem som ska sitta brevid pedagogen, alla ser och det går att gå fram, visa och fråga barnen om bilden. Vill man visa olika konstverk behöver man inte alltid titta i konstböcker utan också via projektorn visa dem på en vit vägg. Nu betyder detta inte att vi struntar i att läsa vanliga böcker eller gå till biblioteket. Det är fortfarande en viktig del av verksamheten i förskolan.  Tänk att en regnig eftermiddag sitta på en filt inne i förskolans matrum, se på en stor brasa som sprakar på väggen och äta mellanmål. Veckan därpå grillas det korv ute över en riktig eld.  Vad jag menar är att det virtuella inte utesluter det riktiga. Det ska finnas en bra blandning av båda. Många barn har ett intresse för bokstäver, men inte motoriken att skriva än. Då är appen Skolstil suverän. De stavar sitt namn, sina kompisar och lär sig bokstäverna på en nivå som passar dem i utvecklingen. När sen motoriken kommit så långt att de kan forma sina bokstäver själva har de sett formen och hört varje bokstav, så de kan lättare börja skriva. Barn som suttit och lyssnat på de appar som ljudar ihop bokstäverna har plötsligt knäckt läskoden. De har fått grunden för hur det går till när bokstäver fås ihop till ett ord. Problemlösningsappar leder till mången samtal barn emellan och delande av tankar, förslag och olika lösningar. De hämtar den kompis som de vet är bra på just den appen. Vi vill att barn ska se just den egenskapen hos varandra, vad är han/hon bra på, inte bara det negativa. För oss är det viktigt att lyfta fram barns positiva kunnande och göra det synligt för hela barngruppen. Vem är bra på vad!  Matematik finns det mycket av i vardagen. I de appar som laddats ner handlar det om  plus och mängdlära, men även minus.  Populärast just nu är Ninjago. Två lego-ninjas som tävlar mot varandra på var sin girosnurra. Vad är det pedagogiska i detta kan man ju då undra? Det samtalas otroligt mycket kring denna app (språkutveckling, turtagannde i ett samtal), alla har olika färger (lär sig färgerna), de är värda olika mycket (siffror, vilket tal är högre/lägre). Ibland behöver man mer se till vad appen ger i det som händer mellan barnen, samspelet!  Tekniken är här för att stanna. Ingen tvekan om det, men vad vi måste tänka på är att denna teknik i sig är inget pedagogiskt verktyg utan det är upp till oss att göra den det. Det ställer krav på oss som arbetar inom förskolan att visa på, ett bra sätt att använda den, länkat till Läroplanen.  Vi behöver också se bortom den som en vanlig spelplatta, utan hitta andra användningsområden som till exempel i samspel med projektorn. Ute i naturen finns den med med svampbok, fågelbok och blombok. Vi behöver inte släpa med tre olika böcker ut. Däremot kommer frågan om tex maskar har mun, så ska barnen få undersöka, tänk och klura på det själv och utforska innan tekniken används. Faran med att ha tekniken så tillgänglig är att själva utforskandet, frågeställningarna, tankarna, idéerna som barnen själva bör få komma med kan tappas bort. Fyra fingertryck bort finns svaret, men då tappar vi barns kunskapssökande och det får inte ske. Tekniken har kommit för att stanna och den är en viktig del i arbetet i förskolan precis som allt annat. Den ska inte vara istället för något utan enbart ett komplement, ett bra pedagogiskt verktyg.

Satsning på boksäver och stavaning!

Med många blivande 5 och 6-åringar på avdelningen har jag valt att satsa på flera stavningsappar och bokstavsappar. Intresset för bokstäver har ökat markant sen flera barn upptäckt hur lätt det är att stava och skriva bokstäver på iPaden. De hindras inte av motorik och penna. Självklart används det också, men iPaden gör att fler barn klarar av att få in formen på bokstäverna i tanken på ett enklare sätt som passar just deras utvecklingsfas. Det blir också på ett lekfullt och roligt sätt!
Det är ju vårt uppdrag i förskolan, lärande genom lek! För det är fortfarande vad vår iPad är, en teknisk leksak. Den ska vara pedagogiskt inriktad, men också spännande och rolig. Det gäller att hitta en balansgång som gör att barnens intresse behålls.
Något jag uppskattar är att app-utvecklarna har tagit tills sig mycket av det vi efterfrågat. Nu finns det stavning där bokstäverna ljudas, var för sig och sen ljudas ihop till ordet! Skolstil har också kommit med en app där bokstäverna på tangetbordet ljudas.
Det finns många bra pedagogiska verktyg att använda sig av, men det är upp till oss pedagoger att göra dem till ett roligt lärande för våra barn.
Det handlar inte om att "spela spel" utan så mycket mer och det är upp till oss att visa på de läroprocesser som skapas bland barnen!

Lärande i förskolan...

Det har startat mången diskussion om hur vi på bästa sätt kan lära barn skriva och läsa. Generellt brukar intresset komma bland fem åringarna, men också både tidigare och senare.
Förr om åren satt barnen med olika färdigtryckta stenciler med bokstäver, labyrinter, prick-prick. Det togs bort, men nu finns de som appar istället. 
Vad är då skillnaden?  
Jo, nu klarar alla barn av att använda sig utav det materialet och det blir på ett roligare sätt. Alla barn klarar inte av skriva med en penna, de satt och kämpade med sina bokstäver och när något känns för svårt, ja då är det lätt att tappa både intresse och fokus.
Vi har ett skrivprogram på vår dator och under en tids observation av vilka som använde det, kom jag till insikt om att flera av våra då 3 åringar kunde stava till sitt namn. De gick ut och tittade på sin hylla hur deras bokstäver såg ut gång på gång och fick till det rätt. Skrev de fel, så märkte de oftast det själva och rättade till det. 
Barnen har inte bara kommit till insikten om hur deras namn ser ut, utan också att de består av olika symboler, i det här fallet bokstäver.
De jämför sina namn och påtalar att de har likadana bokstäver som kompisen. 
När de kunde sitt, så började de skriva andras också. Ofta sitter de två och klurar ihop, diskuterar och ibland går de bort tillsammans och tittar, ibland bara en.
De visar och ändrar. 
Tänk vilken läroprocess det blir att kunna sitta tillsammans med någon och få dela sina kunskaper med varandra. Barn lär sig snabbt vem som är bra på vad och vilken kompis de ska be om hjälp.
Om vi kan få barnen att se till varandras styrkor och hur de ska ta hjälp av det i olika situationer som uppstår har vi kommit en bra bit på vägen. 
De satt och ritade legobitar ur perspektivaspekten och ett barn blev klar lite före. Några barn uppfattade det och bad henne om hjälp med en av linjerna som de märkte blev fel.
Hon berättade hur hon gjort och sen hjälptes de åt. 
Jag har märkt att barnen i den barngruppen jag arbetar med nu hjälper varandra mycket mer nu än tidigare. Kan vara en effekt av att barngrupperna blir större och att vi vuxna inte hinner finnas till hands lika fort, men också det att vi uppmärksammat barns hjälpande på ett annat sätt än tidigare och uppmuntrat det i mycket större utsträckning. Jag ber barnen mer om hjälp nu än förut med saker som ökar deras självförtroende. Mycket skulle jag kunna göra själv, men det finns egentligen ingen bra anledning till varför jag skulle göra det.
En dag bad jag två barn gå in på den andra avdelningen och be om att få låna en hålslagare och häftapparat. 
Ett av barnen tittar på mig när jag gör hål i pappret och utbrister:
- Du gör hål i pappret fast du slår det inte!
Språket är en så pass viktig del av vårt samhälle, inte bara att kunna tala det utan att förstå, skriva och läsa.
Vi lägger mycket av grunden redan i förskolan och det är så viktigt att vi uppmuntrar barnen i det redan från det att de börjar hos oss.
Vi behöver också göra barnen medvetna om de läroprocesser som händer, ge dem tid att få reflektera och även dela med sig till andra. Om vi kan få barnen att se till det positiva hos varandra och våga ta hjälp/ hjälpa är vi på väg mot ett annat samhälle än det vi har idag. 

Barnen och den androida surfplattan!

"-När är det min tur att spela på den androida?"
Nu låg det tre surfplattor på borden. Två iPad och en Samsung. Tvån är fortfarande väldigt efterfrågad då den mest är framme när jag kan var med och Samsungen var framme för första gången.
Jag visade ett barn hur den Androida fungerade, pilen var bakåt och huset var att stänga ner appen om hon ville byta. Efter ett tag byttes det till ett annnat barn och det flöt på bra. Några gånger fick jag hjälpa till, men det var för att det stod på engelska. Samma som med iPaden i början.....fler appar på svenska tack!
Barnen vet ju inte skillnaden i den tekniska biten, men att de är olika har de snabbt upptäckt.
Alla letade efter den lilla gropen med knappen först, även om de touchade hus-ikonen. Sen konstaterade de att den var minst.
Jag filmade in när barnen sjöng Luciasången och det var klart lättare att hålla den, men lite mindre bild när de sen skulle titta. Jag har kommit underfund med hur Samsungen fungerar och nu flyter det på. Gratis-apparna som vi kan använda är tyvärr inte alltför många. Där finns det ett mycket bättre utbud till iPaden. Nu är nog det inte så konstigt för den har funnits ute längre på marknaden. Hoppas att det kommer fler och bättre spel nu i vår då fler användare lär finnas.
Länstidningen kom samma dag som Samsungen skulle presenteras för barnen. Bra timing! Tycker att det är bra att vårt IKT-arbete ute i förskolorna lyfts fram och även projekt som detta med iPad/Android. Det är viktigt att vårt arbete syns utåt och att vi visar på att förskolan är redan inne i 2000-talets nya teknik och har kommit ganska så långt.
Barnen får möjligheten att lära sig den nya tekniken genom leken och det gör att de får ett annat förhållningssätt till det nya som kommer. Nyfikenhet och lusten att lära sig är något vi behöver ta tillvara på i allt det som händer ute på förskolorna.

Min androida och jag! Del 2

Fortsatte att försöka få ner appar idag och nu gick det lättare. Insåg att jag måste hålla mig närmare det trådlösa nätverket. I personalrummet gick det fort, men inne på avdelningen långsamt! Vissa appar går ner direkt, men andra står och väntar på installation. Har nu hunnit testa några spel. Unblock train är kul och lite klurig. Det gäller att flytta på tågen för att få in rätt tåg i tunneln. Labyrinten var lättare att spela för mig, då Samsungen är liten och lätt. Ett bra skydd kommer att behövas då den ligger lättare på bordet och i händerna.
Är man van vid en grop i nederkant tar det en stund att lära sig att toucha på den lilla ikonen som ser ut som ett litet hus. Ikonen bredvid, den som ser ut som en rektangel med en till liggande över visar vilka appar som anänds, alltså en genväg.
Kameran är helt ok. Lite blåton i bilderna när man använder blixten. Skarpare bild med makro inställt, istället för autofokus.
Det dök upp en massa små trevliga Marketkassar längst ner till höger. Där talade den om för mig vilka appar som gått ner och vilka uppdateringar som gjorts.
Det enda som irriterar mig just nu är att jag måste vara på jobbet för att kunna komma in på nätet. Kan inte förstå varför den inte hittar surfplatten utan envisas med att lägga till den som en telefon.
Den vinner över iPaden vad gäller vikt och att den är smidigare att packa ner, då menar jag att den är lättare att få plats med. Sen är den inte lika tung att hålla. Ett plus när man ska film under en lång stund.
Skärmen känns lite liten, men det fungerar bra. En vanesak egentligen.
Finns några svenska appar som jag skulle vilja köpa, men var finner man presentkort till Android. Det finns ju Mastercard att köpa med en viss summa inlagt, men betyder det att man måste köpa ett nytt varje gång och ändra in kortuppgifterna? Något att kolla upp.

Min androida och jag! Del 2

Fortsatte att försöka få ner appar idag och nu gick det lättare. Insåg att jag måste hålla mig närmare det trådlösa nätverket. I personalrummet gick det fort, men inne på avdelningen långsamt! Vissa appar går ner direkt, men andra står och väntar på installation. Har nu hunnit testa några spel. Unblock train är kul och lite klurig. Det gäller att flytta på tågen för att få in rätt tåg i tunneln. Labyrinten var lättare att spela för mig, då Samsungen är liten och lätt. Ett bra skydd kommer att behövas då den ligger lättare på bordet och i händerna.
Är man van vid en grop i nederkant tar det en stund att lära sig att toucha på den lilla ikonen som ser ut som ett litet hus. Ikonen bredvid, den som ser ut som en rektangel med en till liggande över visar vilka appar som anänds, alltså en genväg.
Kameran är helt ok. Lite blåton i bilderna när man använder blixten. Skarpare bild med makro inställt, istället för autofokus.
Det dök upp en massa små trevliga Marketkassar längst ner till höger. Där talade den om för mig vilka appar som gått ner och vilka uppdateringar som gjorts.
Det enda som irriterar mig just nu är att jag måste vara på jobbet för att kunna komma in på nätet. Kan inte förstå varför den inte hittar surfplatten utan envisas med att lägga till den som en telefon.
Den vinner över iPaden vad gäller vikt och att den är smidigare att packa ner, då menar jag att den är lättare att få plats med. Sen är den inte lika tung att hålla. Ett plus när man ska film under en lång stund.
Skärmen känns lite liten, men det fungerar bra. En vanesak egentligen.
Finns några svenska appar som jag skulle vilja köpa, men var finner man presentkort till Android. Det finns ju Mastercard att köpa med en viss summa inlagt, men betyder det att man måste köpa ett nytt varje gång och ändra in kortuppgifterna? Något att kolla upp.

Min androida och jag!!

Så fort jag blir ägare till en ny teknisk pryl är det full fart som gäller. Även nu med Samsung Galaxy tab 8.9!
Väl på jobbet kopplade jag upp mig mot vårt nätverk. Det tog tre försök innan den accepterade det.
In på Market och började leta efter bra gratisappar. Har märktes den första skillnaden. Apple har ett mycket större utbud än så länge och fler på svenska. Jag hittade en och den gick ner, en till och tryckte på installera. Väntade och väntade.....väntade...väntade...inget hände. Av tjugo stycken fick jag ner sju till slut. Lite fundersam över varför. Var de enbart till mobil? Ingen aning!
Lättare att få ner dem via nätet kanske. Kopplade upp plattan och gick in på Kies. Den hittade inte den utan envisades med att lägga in en Samsung mobil som hittad enhet. Letade efter någonstans att ändra, men fick enbart upp telefoner.
Hm! Jag kanske ska leta på Market istället, så jag gick in där. Lika illa! Den hittade telefoner, men inte plattan.
Vad gör jag för fel? Läste i felsökningen och kanske kunde det vara så att jag behövde ha samma mailadress till Google som till Samsung. Provade det, men icke.
Antingen är det jag som är så van vid iPad och iPhone, men när jag kopplar in dem till iTunes är det bara att sätta igång. Nu ville varken Kies ellef Market hitta den. Konstigt!
Antingen är det jag som gör fel eller så är iPaden lättare att jobba med!
Den var det bara att sätta igång med, men här kändes inte lika uppenbart. Kanske om jag haft en android mobil från början hade det varit lättare.
Tro nu inte att jag är helt emot den och tycker den är dålig. Lite mer tid och erfarenhet, så får man se vad som händer.
Just nu står det 1-0 till iPaden. Den var lättare att komma igång med!