"-När är det min tur att spela på den androida?"
Nu låg det tre surfplattor på borden. Två iPad och en Samsung. Tvån är fortfarande väldigt efterfrågad då den mest är framme när jag kan var med och Samsungen var framme för första gången.
Jag visade ett barn hur den Androida fungerade, pilen var bakåt och huset var att stänga ner appen om hon ville byta. Efter ett tag byttes det till ett annnat barn och det flöt på bra. Några gånger fick jag hjälpa till, men det var för att det stod på engelska. Samma som med iPaden i början.....fler appar på svenska tack!
Barnen vet ju inte skillnaden i den tekniska biten, men att de är olika har de snabbt upptäckt.
Alla letade efter den lilla gropen med knappen först, även om de touchade hus-ikonen. Sen konstaterade de att den var minst.
Jag filmade in när barnen sjöng Luciasången och det var klart lättare att hålla den, men lite mindre bild när de sen skulle titta. Jag har kommit underfund med hur Samsungen fungerar och nu flyter det på. Gratis-apparna som vi kan använda är tyvärr inte alltför många. Där finns det ett mycket bättre utbud till iPaden. Nu är nog det inte så konstigt för den har funnits ute längre på marknaden. Hoppas att det kommer fler och bättre spel nu i vår då fler användare lär finnas.
Länstidningen kom samma dag som Samsungen skulle presenteras för barnen. Bra timing! Tycker att det är bra att vårt IKT-arbete ute i förskolorna lyfts fram och även projekt som detta med iPad/Android. Det är viktigt att vårt arbete syns utåt och att vi visar på att förskolan är redan inne i 2000-talets nya teknik och har kommit ganska så långt.
Barnen får möjligheten att lära sig den nya tekniken genom leken och det gör att de får ett annat förhållningssätt till det nya som kommer. Nyfikenhet och lusten att lära sig är något vi behöver ta tillvara på i allt det som händer ute på förskolorna.
torsdag 15 december 2011
tisdag 13 december 2011
Min androida och jag! Del 2
Fortsatte att försöka få ner appar idag och nu gick det lättare. Insåg att jag måste hålla mig närmare det trådlösa nätverket. I personalrummet gick det fort, men inne på avdelningen långsamt! Vissa appar går ner direkt, men andra står och väntar på installation. Har nu hunnit testa några spel. Unblock train är kul och lite klurig. Det gäller att flytta på tågen för att få in rätt tåg i tunneln. Labyrinten var lättare att spela för mig, då Samsungen är liten och lätt. Ett bra skydd kommer att behövas då den ligger lättare på bordet och i händerna.
Är man van vid en grop i nederkant tar det en stund att lära sig att toucha på den lilla ikonen som ser ut som ett litet hus. Ikonen bredvid, den som ser ut som en rektangel med en till liggande över visar vilka appar som anänds, alltså en genväg.
Kameran är helt ok. Lite blåton i bilderna när man använder blixten. Skarpare bild med makro inställt, istället för autofokus.
Det dök upp en massa små trevliga Marketkassar längst ner till höger. Där talade den om för mig vilka appar som gått ner och vilka uppdateringar som gjorts.
Det enda som irriterar mig just nu är att jag måste vara på jobbet för att kunna komma in på nätet. Kan inte förstå varför den inte hittar surfplatten utan envisas med att lägga till den som en telefon.
Den vinner över iPaden vad gäller vikt och att den är smidigare att packa ner, då menar jag att den är lättare att få plats med. Sen är den inte lika tung att hålla. Ett plus när man ska film under en lång stund.
Skärmen känns lite liten, men det fungerar bra. En vanesak egentligen.
Finns några svenska appar som jag skulle vilja köpa, men var finner man presentkort till Android. Det finns ju Mastercard att köpa med en viss summa inlagt, men betyder det att man måste köpa ett nytt varje gång och ändra in kortuppgifterna? Något att kolla upp.
Är man van vid en grop i nederkant tar det en stund att lära sig att toucha på den lilla ikonen som ser ut som ett litet hus. Ikonen bredvid, den som ser ut som en rektangel med en till liggande över visar vilka appar som anänds, alltså en genväg.
Kameran är helt ok. Lite blåton i bilderna när man använder blixten. Skarpare bild med makro inställt, istället för autofokus.
Det dök upp en massa små trevliga Marketkassar längst ner till höger. Där talade den om för mig vilka appar som gått ner och vilka uppdateringar som gjorts.
Det enda som irriterar mig just nu är att jag måste vara på jobbet för att kunna komma in på nätet. Kan inte förstå varför den inte hittar surfplatten utan envisas med att lägga till den som en telefon.
Den vinner över iPaden vad gäller vikt och att den är smidigare att packa ner, då menar jag att den är lättare att få plats med. Sen är den inte lika tung att hålla. Ett plus när man ska film under en lång stund.
Skärmen känns lite liten, men det fungerar bra. En vanesak egentligen.
Finns några svenska appar som jag skulle vilja köpa, men var finner man presentkort till Android. Det finns ju Mastercard att köpa med en viss summa inlagt, men betyder det att man måste köpa ett nytt varje gång och ändra in kortuppgifterna? Något att kolla upp.
måndag 12 december 2011
Min androida och jag! Del 2
Fortsatte att försöka få ner appar idag och nu gick det lättare. Insåg att jag måste hålla mig närmare det trådlösa nätverket. I personalrummet gick det fort, men inne på avdelningen långsamt! Vissa appar går ner direkt, men andra står och väntar på installation. Har nu hunnit testa några spel. Unblock train är kul och lite klurig. Det gäller att flytta på tågen för att få in rätt tåg i tunneln. Labyrinten var lättare att spela för mig, då Samsungen är liten och lätt. Ett bra skydd kommer att behövas då den ligger lättare på bordet och i händerna.
Är man van vid en grop i nederkant tar det en stund att lära sig att toucha på den lilla ikonen som ser ut som ett litet hus. Ikonen bredvid, den som ser ut som en rektangel med en till liggande över visar vilka appar som anänds, alltså en genväg.
Kameran är helt ok. Lite blåton i bilderna när man använder blixten. Skarpare bild med makro inställt, istället för autofokus.
Det dök upp en massa små trevliga Marketkassar längst ner till höger. Där talade den om för mig vilka appar som gått ner och vilka uppdateringar som gjorts.
Det enda som irriterar mig just nu är att jag måste vara på jobbet för att kunna komma in på nätet. Kan inte förstå varför den inte hittar surfplatten utan envisas med att lägga till den som en telefon.
Den vinner över iPaden vad gäller vikt och att den är smidigare att packa ner, då menar jag att den är lättare att få plats med. Sen är den inte lika tung att hålla. Ett plus när man ska film under en lång stund.
Skärmen känns lite liten, men det fungerar bra. En vanesak egentligen.
Finns några svenska appar som jag skulle vilja köpa, men var finner man presentkort till Android. Det finns ju Mastercard att köpa med en viss summa inlagt, men betyder det att man måste köpa ett nytt varje gång och ändra in kortuppgifterna? Något att kolla upp.
Är man van vid en grop i nederkant tar det en stund att lära sig att toucha på den lilla ikonen som ser ut som ett litet hus. Ikonen bredvid, den som ser ut som en rektangel med en till liggande över visar vilka appar som anänds, alltså en genväg.
Kameran är helt ok. Lite blåton i bilderna när man använder blixten. Skarpare bild med makro inställt, istället för autofokus.
Det dök upp en massa små trevliga Marketkassar längst ner till höger. Där talade den om för mig vilka appar som gått ner och vilka uppdateringar som gjorts.
Det enda som irriterar mig just nu är att jag måste vara på jobbet för att kunna komma in på nätet. Kan inte förstå varför den inte hittar surfplatten utan envisas med att lägga till den som en telefon.
Den vinner över iPaden vad gäller vikt och att den är smidigare att packa ner, då menar jag att den är lättare att få plats med. Sen är den inte lika tung att hålla. Ett plus när man ska film under en lång stund.
Skärmen känns lite liten, men det fungerar bra. En vanesak egentligen.
Finns några svenska appar som jag skulle vilja köpa, men var finner man presentkort till Android. Det finns ju Mastercard att köpa med en viss summa inlagt, men betyder det att man måste köpa ett nytt varje gång och ändra in kortuppgifterna? Något att kolla upp.
fredag 9 december 2011
Min androida och jag!!
Så fort jag blir ägare till en ny teknisk pryl är det full fart som gäller. Även nu med Samsung Galaxy tab 8.9!
Väl på jobbet kopplade jag upp mig mot vårt nätverk. Det tog tre försök innan den accepterade det.
In på Market och började leta efter bra gratisappar. Har märktes den första skillnaden. Apple har ett mycket större utbud än så länge och fler på svenska. Jag hittade en och den gick ner, en till och tryckte på installera. Väntade och väntade.....väntade...väntade...inget hände. Av tjugo stycken fick jag ner sju till slut. Lite fundersam över varför. Var de enbart till mobil? Ingen aning!
Lättare att få ner dem via nätet kanske. Kopplade upp plattan och gick in på Kies. Den hittade inte den utan envisades med att lägga in en Samsung mobil som hittad enhet. Letade efter någonstans att ändra, men fick enbart upp telefoner.
Hm! Jag kanske ska leta på Market istället, så jag gick in där. Lika illa! Den hittade telefoner, men inte plattan.
Vad gör jag för fel? Läste i felsökningen och kanske kunde det vara så att jag behövde ha samma mailadress till Google som till Samsung. Provade det, men icke.
Antingen är det jag som är så van vid iPad och iPhone, men när jag kopplar in dem till iTunes är det bara att sätta igång. Nu ville varken Kies ellef Market hitta den. Konstigt!
Antingen är det jag som gör fel eller så är iPaden lättare att jobba med!
Den var det bara att sätta igång med, men här kändes inte lika uppenbart. Kanske om jag haft en android mobil från början hade det varit lättare.
Tro nu inte att jag är helt emot den och tycker den är dålig. Lite mer tid och erfarenhet, så får man se vad som händer.
Just nu står det 1-0 till iPaden. Den var lättare att komma igång med!
Väl på jobbet kopplade jag upp mig mot vårt nätverk. Det tog tre försök innan den accepterade det.
In på Market och började leta efter bra gratisappar. Har märktes den första skillnaden. Apple har ett mycket större utbud än så länge och fler på svenska. Jag hittade en och den gick ner, en till och tryckte på installera. Väntade och väntade.....väntade...väntade...inget hände. Av tjugo stycken fick jag ner sju till slut. Lite fundersam över varför. Var de enbart till mobil? Ingen aning!
Lättare att få ner dem via nätet kanske. Kopplade upp plattan och gick in på Kies. Den hittade inte den utan envisades med att lägga in en Samsung mobil som hittad enhet. Letade efter någonstans att ändra, men fick enbart upp telefoner.
Hm! Jag kanske ska leta på Market istället, så jag gick in där. Lika illa! Den hittade telefoner, men inte plattan.
Vad gör jag för fel? Läste i felsökningen och kanske kunde det vara så att jag behövde ha samma mailadress till Google som till Samsung. Provade det, men icke.
Antingen är det jag som är så van vid iPad och iPhone, men när jag kopplar in dem till iTunes är det bara att sätta igång. Nu ville varken Kies ellef Market hitta den. Konstigt!
Antingen är det jag som gör fel eller så är iPaden lättare att jobba med!
Den var det bara att sätta igång med, men här kändes inte lika uppenbart. Kanske om jag haft en android mobil från början hade det varit lättare.
Tro nu inte att jag är helt emot den och tycker den är dålig. Lite mer tid och erfarenhet, så får man se vad som händer.
Just nu står det 1-0 till iPaden. Den var lättare att komma igång med!
tisdag 29 november 2011
Tankar kring iPaden i verksamheten
Nu har det gått ett år sen iPaden kom in i vår verksamhet. Barnen, både de som var med från början och de som kommit in nya har tagit till sig tekniken. Frågan om vems tur det är kommer varje dag. Man skulle kunna ha trott att tjusningen och lite av nyhetens behag med iPaden borde ha börjat, men så är icke fallet. Den är lika efterfrågad av alla och nu har också de flesta funnit en favoritapp som de gärna spelar.
Ofta är det Sculpty, en blå liten figur som ändrar form beroende på hur många fingrar man sätter på skärmen. För att ta sig förbi olika hinder behöver man fundera på vilken form som passar bäst.
Raketen, det gäller att fyra av den så bra som möjligt för att den ska komma till rätt landningsplats. Annars får man börja om.
Det som man ser i valen av spelen är att många av våra femåringar väljer appar där de ställs inför någon form av problemlösning. Vi har ju arbetat mycket med just det i verksamheten och nu visar det sig alltså att barnen har tagit in just det tänket i användandet av apparna.
Det vi märkte var att vi har undervärderat barnens kompetens i vissa fall. De har klarat mer än vad vi kunde ha föreställt oss.
Just nu ritar våra femåringar legobitar i perspektiv. Det handlar mycket om att låta det vi gör i verksamheten genomsyra de appar som finns på iPaden. Självklart ska det finnas annat också baserat på deras intressen.
I reklamen för surfplattor finns inget genustänk från tillverkarna. De riktar sig mot alla. Detta har gjort att den är könsneutral. Här sitter killar och sminkar en ponny och tjejerna bygger robotar och ingen av barnen kommenterar det. iPaden har blivit en samlingspunkt utan konflikter för att alla barn vet vilken regel som gäller och den har aldrig ifrågasatts. Den som spelar bestämmer!
Barn som inte brukar säga så mycket, blir helt plötsligt väldigt talföra. De berättar vad de gör, hur de tänker, delar med sig av sina egna upplevelser.
Den har blivit en del i verksamheten, men bara som ett komplement. iPaden har inte ersatt något annat, men samtidigt gett barnen en möjlighet att få använda sig av dagens nya teknik.
För oss inom förskolan handlar det om lärande genom lek och att då få möjligheten att leka sig till erfarenhet av det nya i dagens IT-samhälle gör att barnen har en mer lättsam inställning.
Ofta är det Sculpty, en blå liten figur som ändrar form beroende på hur många fingrar man sätter på skärmen. För att ta sig förbi olika hinder behöver man fundera på vilken form som passar bäst.
Raketen, det gäller att fyra av den så bra som möjligt för att den ska komma till rätt landningsplats. Annars får man börja om.
Det som man ser i valen av spelen är att många av våra femåringar väljer appar där de ställs inför någon form av problemlösning. Vi har ju arbetat mycket med just det i verksamheten och nu visar det sig alltså att barnen har tagit in just det tänket i användandet av apparna.
Det vi märkte var att vi har undervärderat barnens kompetens i vissa fall. De har klarat mer än vad vi kunde ha föreställt oss.
Just nu ritar våra femåringar legobitar i perspektiv. Det handlar mycket om att låta det vi gör i verksamheten genomsyra de appar som finns på iPaden. Självklart ska det finnas annat också baserat på deras intressen.
I reklamen för surfplattor finns inget genustänk från tillverkarna. De riktar sig mot alla. Detta har gjort att den är könsneutral. Här sitter killar och sminkar en ponny och tjejerna bygger robotar och ingen av barnen kommenterar det. iPaden har blivit en samlingspunkt utan konflikter för att alla barn vet vilken regel som gäller och den har aldrig ifrågasatts. Den som spelar bestämmer!
Barn som inte brukar säga så mycket, blir helt plötsligt väldigt talföra. De berättar vad de gör, hur de tänker, delar med sig av sina egna upplevelser.
Den har blivit en del i verksamheten, men bara som ett komplement. iPaden har inte ersatt något annat, men samtidigt gett barnen en möjlighet att få använda sig av dagens nya teknik.
För oss inom förskolan handlar det om lärande genom lek och att då få möjligheten att leka sig till erfarenhet av det nya i dagens IT-samhälle gör att barnen har en mer lättsam inställning.
måndag 26 september 2011
Med iPaden i naturen och tankar om mitt arbete med fokus på barnen!
Nu har paddan följt med ut på gården flera gånger. iPad1 är kvar inne och den används mest till att spela på, göra små filmer och skriva.
iPad2 har vi använt till att ta naturbilder, kort på svampar, insekter och annat av intresse som barnen hittat på gården.
Just nu är det svampletning som är ett av intressena. Vi letar reda på en del olika svampar. Sen lägger vi ut dem på brickor och tittar mer ingående på hur de ser ut. Vilka former har den, sopp eller skivling, färg, storlek och sen ser vi om vi kan hitta den i svampappen.
Samma sak gällde de blommor vi hittade i somras. Först färg, sen hur många blad blomblad den hade, formen på dem, hur såg den ut i mitten och storlek.
Nu går det att göra samma sak med löven fast nu fotar vi dem och sen letar programmet upp de som liknar den mest och sen är det samma sak där. Vilken nyans har den gröna färgen, hur många flikar, hur ser ådrorna ut och storleken.
Det finns så mycket vad gäller matematiken i naturen. Det gäller bara att hitta det och göra det intressant för barnen. De bläddrar hellre på iPaden än i den tjocka svampboken. Självklart har vi inte valt bort böcker för paddan utan den är mer som ett komplement i verksamheten. Den tillhör ju den nya tidens teknik och barnen behöver få ta del av båda världarna. Vi kan inte välja bort det ena för det andra utan måste visa på hur de kan tillägna sig båda.
De bilder vi tar kan vi sen sitta och titta på, låta barnen berätta om vad de såg. Med hjälp av zoomen kan vi rikta fokus mot olika delar i bilden och förstora upp det mest intressanta. Det är viktigt att barnen lär sig att delge varandra sitt tänkande, dela med sig av sina slutsatser, sitt berättande....
Det ger också mig som pedagog en chans att se vad de verkligen såg och intresserade sig för, om det är något vi kan gå vidare med, kanske något jag behöver skaffa mig mer information kring för att kunna leda barnen vidare i sitt utforskande.
Har vi bilderna i laptopen kan jag spela in vad de säger eller filma dem via paddan. Då är det lättare att sen verkligen se och höra var deras fokus låg, men också på hur jag som pedagog interagerar med barnen.
Ställer jag rätt sorts frågor som leder samtalet vidare?
Ligger fokus på vad barnen vill veta eller på vad jag tycker de behöver veta?
Barnen behöver få nya begrepp och utmaningar som leder dem framåt, men där deras intresse ligger till grund inför det fortsatta arbetet.
iPad2 har vi använt till att ta naturbilder, kort på svampar, insekter och annat av intresse som barnen hittat på gården.
Just nu är det svampletning som är ett av intressena. Vi letar reda på en del olika svampar. Sen lägger vi ut dem på brickor och tittar mer ingående på hur de ser ut. Vilka former har den, sopp eller skivling, färg, storlek och sen ser vi om vi kan hitta den i svampappen.
Samma sak gällde de blommor vi hittade i somras. Först färg, sen hur många blad blomblad den hade, formen på dem, hur såg den ut i mitten och storlek.
Nu går det att göra samma sak med löven fast nu fotar vi dem och sen letar programmet upp de som liknar den mest och sen är det samma sak där. Vilken nyans har den gröna färgen, hur många flikar, hur ser ådrorna ut och storleken.
Det finns så mycket vad gäller matematiken i naturen. Det gäller bara att hitta det och göra det intressant för barnen. De bläddrar hellre på iPaden än i den tjocka svampboken. Självklart har vi inte valt bort böcker för paddan utan den är mer som ett komplement i verksamheten. Den tillhör ju den nya tidens teknik och barnen behöver få ta del av båda världarna. Vi kan inte välja bort det ena för det andra utan måste visa på hur de kan tillägna sig båda.
De bilder vi tar kan vi sen sitta och titta på, låta barnen berätta om vad de såg. Med hjälp av zoomen kan vi rikta fokus mot olika delar i bilden och förstora upp det mest intressanta. Det är viktigt att barnen lär sig att delge varandra sitt tänkande, dela med sig av sina slutsatser, sitt berättande....
Det ger också mig som pedagog en chans att se vad de verkligen såg och intresserade sig för, om det är något vi kan gå vidare med, kanske något jag behöver skaffa mig mer information kring för att kunna leda barnen vidare i sitt utforskande.
Har vi bilderna i laptopen kan jag spela in vad de säger eller filma dem via paddan. Då är det lättare att sen verkligen se och höra var deras fokus låg, men också på hur jag som pedagog interagerar med barnen.
Ställer jag rätt sorts frågor som leder samtalet vidare?
Ligger fokus på vad barnen vill veta eller på vad jag tycker de behöver veta?
Barnen behöver få nya begrepp och utmaningar som leder dem framåt, men där deras intresse ligger till grund inför det fortsatta arbetet.
Materialet och genus!!
I våras möblerades det om inne på min avdelning. Ungefär en 35% av allt som fanns där tidigare togs bort och nu blev det mer tänk kring vilket material som skulle finns kvar, vilket som gick hand i hand och vilka som absolut inte pasade ihop.
Tänket fanns också kring hur vi avkodar materialet och gör alla rum tillgängliga för alla barn. Hur vill vi att rummet ska tilltala barnet, vilken tanke har vi med att sätta ihop visst material?
Förut talade materialet om för barnen vad det skulle användas till, det var redan färdigt i sin konstruktion. Nu använder vi oss av material som är föränderligt och avkodat. Det blir vad jag vill att det ska vara för stunden, det som passar in i min lek och mitt utforskande just nu för det är just det materialet som sätter igång läroprocesser och meningsskapande hos barnen.
En dag byggde barnen en hel värld med hjälp av dockmöbler, tågbana och klossar. Det som skedde i deras vardag, visade sig i leken. De blandade egna erfarenheter med sådant de sett på tv och film.
Lego är något som ofta pojkarna byggde med förut, men det har ändrat på sig helt. Nu står flickorna där och bygger lika mycket. Hur kommer det sig? Kan det vara som så att vi kvinnliga pedagoger är där och bygger, vilket vi inte var förut. Vi sätter ingen stämpel på att det är bara för pojkarna när vi börjar bygga.
Jag stod en dag ute och spelade fotboll med pojkarna och det tog inte lång tid förrän flickorna kom och ville vara med.
Om vi som vuxna hela tiden bryter könsmönstret, kanske barnen också kan komma ifrån tänket om vad som är flick- och pojksaker, lekar, färger.
En kollega kom en dag i en rosa t-shirt. Nu hör det till saken att han är kille. Reaktionen från barnen var inte att vänta på sig. Man kan ju inte ha rosa om man är kille. Vi frågade barnen varför och det visade sig att ingen kunde egentligen svara på det. Nu är det ingen längre som reagerar.
Det var mamma- pappa- barn lek och en av killarna ville vara mamma. En flicka reagerade direkt med att han kan ju inte vara mamma för han är ju pojke. I verkliga livet ja, där hade hon rätt, men i leken är allt möjligt och får vi barnen att sudda ut stereotypa könsmönster i leken, försvinner tänket om pojk- och flicksaker.
Barnen matas via all media med det, så om vi kan göra förskolan till en plats som jobbar mot det stereotypa tänket, ge barnen möjligheten att få leka med vad de vill utan att bekymra sig om vilken sorts leksak eller lek det är!
Tänket fanns också kring hur vi avkodar materialet och gör alla rum tillgängliga för alla barn. Hur vill vi att rummet ska tilltala barnet, vilken tanke har vi med att sätta ihop visst material?
Förut talade materialet om för barnen vad det skulle användas till, det var redan färdigt i sin konstruktion. Nu använder vi oss av material som är föränderligt och avkodat. Det blir vad jag vill att det ska vara för stunden, det som passar in i min lek och mitt utforskande just nu för det är just det materialet som sätter igång läroprocesser och meningsskapande hos barnen.
En dag byggde barnen en hel värld med hjälp av dockmöbler, tågbana och klossar. Det som skedde i deras vardag, visade sig i leken. De blandade egna erfarenheter med sådant de sett på tv och film.
Lego är något som ofta pojkarna byggde med förut, men det har ändrat på sig helt. Nu står flickorna där och bygger lika mycket. Hur kommer det sig? Kan det vara som så att vi kvinnliga pedagoger är där och bygger, vilket vi inte var förut. Vi sätter ingen stämpel på att det är bara för pojkarna när vi börjar bygga.
Jag stod en dag ute och spelade fotboll med pojkarna och det tog inte lång tid förrän flickorna kom och ville vara med.
Om vi som vuxna hela tiden bryter könsmönstret, kanske barnen också kan komma ifrån tänket om vad som är flick- och pojksaker, lekar, färger.
En kollega kom en dag i en rosa t-shirt. Nu hör det till saken att han är kille. Reaktionen från barnen var inte att vänta på sig. Man kan ju inte ha rosa om man är kille. Vi frågade barnen varför och det visade sig att ingen kunde egentligen svara på det. Nu är det ingen längre som reagerar.
Det var mamma- pappa- barn lek och en av killarna ville vara mamma. En flicka reagerade direkt med att han kan ju inte vara mamma för han är ju pojke. I verkliga livet ja, där hade hon rätt, men i leken är allt möjligt och får vi barnen att sudda ut stereotypa könsmönster i leken, försvinner tänket om pojk- och flicksaker.
Barnen matas via all media med det, så om vi kan göra förskolan till en plats som jobbar mot det stereotypa tänket, ge barnen möjligheten att få leka med vad de vill utan att bekymra sig om vilken sorts leksak eller lek det är!
onsdag 6 juli 2011
Tankar om arbetet med iPaden hösten 2011...
I höst kommer det nya barn till avdelningen som inte har använt sig av en iPad, men vissa barn är vana vid sina föräldrars iPhone däremot. Jag måste börja med att ta bort en massa appar från 1:an och fokusera på att det finns de som tränar touchskärmens funktion. När barnen behärskar tekniken, så är det dags att lägga till nya som utvecklar deras kunnande. Viktigast av allt är att det är roligt!
Nu har vi två stycken på avdelningen. Både 1:an och 2:an.
I höst kommer de nya barnen få jobba med ettan och de med mer vana på tvåan.
Programmen kommer vara olika, då de som hållt på sen i höstas behöver mer utmanande program. De kommer att få appar som baserar sig på olika sorters problemlösningar. Jag vill att våra barn ska få mötas av det i olika former och självklart i vardagen. Ställs man inför ett problem ska det kännas som att det är något jag vill försöka lösa och det ska kännas som om det äär en vana att göra det. Med det tankesättet hoppas jag att när barn ställs inför problemlösningar i skolan så som matematik ska det inte kännas som något jobbigt. Tyvärr är det fler barn idag som har det jobbigt med just det ämnet i skolan. Kan vi i förskolan arbeta förebyggande, så är det självkart att vi ska det. På alla olika sätt som går. Då är iPaden ett bra komplement.
Språket är också något so m vi kan arbeta med. Barnen har haft så kul när de pratat med djuren som upprepar det de sagt, när de spelat in sina småfilmer med sitt eget berättande till. Allt som locker barnen till att använda språket och öka deras ordförråd, meningsbyggnader o.s.v ska vi också arbeta vidare med och som jag skrev förut så är iPaden ett bra kompliment.
Jag har också märkt att barn som har svårt att koncentrera sig är väldigt fokuserade när de sitter vid iPaden. De har fått arbeta med appar som berör något de är intresserade av. Jag satt en dag med ett barn och tittade på bilder av olika dinosaurier där man även hörde deras läten. Det ledde till mycket berättande om vad de gjorde, bodde och åt, vem som var stark och vad de var bra på. Allt var baserat på barnets eget tänk, men vilket berättande. Det är just detta jag vill komma åt och med iPaden finns möjligheterna.
Det som behövs är tid, tid att lyssna på var barnens fokus och intresse ligger och tid att söka efter appar som sen måste testas. Alla appar jag presenterar för barnen har jag provat själv. Ha en skön sommar och bloggandet fortsätter i höst!!!
Nu har vi två stycken på avdelningen. Både 1:an och 2:an.
I höst kommer de nya barnen få jobba med ettan och de med mer vana på tvåan.
Programmen kommer vara olika, då de som hållt på sen i höstas behöver mer utmanande program. De kommer att få appar som baserar sig på olika sorters problemlösningar. Jag vill att våra barn ska få mötas av det i olika former och självklart i vardagen. Ställs man inför ett problem ska det kännas som att det är något jag vill försöka lösa och det ska kännas som om det äär en vana att göra det. Med det tankesättet hoppas jag att när barn ställs inför problemlösningar i skolan så som matematik ska det inte kännas som något jobbigt. Tyvärr är det fler barn idag som har det jobbigt med just det ämnet i skolan. Kan vi i förskolan arbeta förebyggande, så är det självkart att vi ska det. På alla olika sätt som går. Då är iPaden ett bra komplement.
Språket är också något so m vi kan arbeta med. Barnen har haft så kul när de pratat med djuren som upprepar det de sagt, när de spelat in sina småfilmer med sitt eget berättande till. Allt som locker barnen till att använda språket och öka deras ordförråd, meningsbyggnader o.s.v ska vi också arbeta vidare med och som jag skrev förut så är iPaden ett bra kompliment.
Jag har också märkt att barn som har svårt att koncentrera sig är väldigt fokuserade när de sitter vid iPaden. De har fått arbeta med appar som berör något de är intresserade av. Jag satt en dag med ett barn och tittade på bilder av olika dinosaurier där man även hörde deras läten. Det ledde till mycket berättande om vad de gjorde, bodde och åt, vem som var stark och vad de var bra på. Allt var baserat på barnets eget tänk, men vilket berättande. Det är just detta jag vill komma åt och med iPaden finns möjligheterna.
Det som behövs är tid, tid att lyssna på var barnens fokus och intresse ligger och tid att söka efter appar som sen måste testas. Alla appar jag presenterar för barnen har jag provat själv. Ha en skön sommar och bloggandet fortsätter i höst!!!
onsdag 1 juni 2011
Från app till egen lek!!
Några barn hade spelat Angry Birds Rio på iPaden. Jag tycker det är ett spel som tränar barns problemlösning och samtidigt är det rolig. Det kräver att man skjuter iväg fåglarna i rätt vinkel och träffar på rätt ställe. Ganska så klurigt!
Samma barn satt senare i sanden vi har inne på avdelningen och byggde med stenarna. Diskutionen gick kring vad de skulle kasta och jag blev nyfiken på vad de höll på med, så jag gick fram och frågade.
- Vi leker Rio och har byggt grodornas gömställe!
- Men vi vet inte vad vi ska kasta iväg som fåglar för vi får ju inte kasta sten.
- Nä, för då kan det göra illa nån om man kastar på nån.
Jag frågade vad de skulle behöva och bad dem kika runt på avdelningen. De gick iväg och kom tillbaka med kaplastavar och kapsyler.
De byggde upp små hus med stenar och kaplastavarna och sen använde de kapsylerna som fåglar. De kastade och försökte pricka husen för att få ner dem, precis som i spelet.
De byggde upp husen svårare för varje gång, för det var så det var i spelet förklarade ett barn. det blir svårare och svårare tills man fått omkull ledargrodan. Sen har man vunnit!
Det är så spännande att se att barnen tar iPaden till en annan nivå på eget initiativ och på sitt eget sätt.
Samma barn satt senare i sanden vi har inne på avdelningen och byggde med stenarna. Diskutionen gick kring vad de skulle kasta och jag blev nyfiken på vad de höll på med, så jag gick fram och frågade.
- Vi leker Rio och har byggt grodornas gömställe!
- Men vi vet inte vad vi ska kasta iväg som fåglar för vi får ju inte kasta sten.
- Nä, för då kan det göra illa nån om man kastar på nån.
Jag frågade vad de skulle behöva och bad dem kika runt på avdelningen. De gick iväg och kom tillbaka med kaplastavar och kapsyler.
De byggde upp små hus med stenar och kaplastavarna och sen använde de kapsylerna som fåglar. De kastade och försökte pricka husen för att få ner dem, precis som i spelet.
De byggde upp husen svårare för varje gång, för det var så det var i spelet förklarade ett barn. det blir svårare och svårare tills man fått omkull ledargrodan. Sen har man vunnit!
Det är så spännande att se att barnen tar iPaden till en annan nivå på eget initiativ och på sitt eget sätt.
Paddan och fåglarna!
Härom dagen tog jag ut iPaden på gården och satte mig med några barn. Vi satt och lyssnade på de vanligaste svenska fåglarna.
När vi lyssnade på gråsparven fick vi svar från trädet och barnen hörde att det var samma fågel. Vi lyssnade länge.
Sen lyssnade vi på skrattmåsen och då berättade ett barn att det är en sån där dum fågel som tar brödet från ankorna när man matar dem.
Kajorna sitter bara i trädet som skriker, så dom tycker jag inte om, förklarade ett av barnen. Min pappa säger att dom bara smutsar ner hans bil jämt. De bajsar på den!
Den sista kommentaren utlöste en skrattsalva!!
Den där fågeln känner jag igen. Det är en skata.
Ja, den är vit och svart.
Duvor finns på stan. Jag brukar jaga dom och då blir min mamma arg på mig.
Jag med jaga duvor! Vi mata ankor!
Sen följde massor med olika berättande om barnens upplevelser av fåglar.
Vissa av de appar jag laddat ner leder verkligen till ett otroligt berättande av barnens erfarenheter och det de upplevt eeler hört. Språket är en otroligt viktig bit i förskolan, då många av barnen har ett annat modersmål än svenska. Allt som lockar dem till berättande ska vi utveckla och arbeta vidare kring.
När vi lyssnade på gråsparven fick vi svar från trädet och barnen hörde att det var samma fågel. Vi lyssnade länge.
Sen lyssnade vi på skrattmåsen och då berättade ett barn att det är en sån där dum fågel som tar brödet från ankorna när man matar dem.
Kajorna sitter bara i trädet som skriker, så dom tycker jag inte om, förklarade ett av barnen. Min pappa säger att dom bara smutsar ner hans bil jämt. De bajsar på den!
Den sista kommentaren utlöste en skrattsalva!!
Den där fågeln känner jag igen. Det är en skata.
Ja, den är vit och svart.
Duvor finns på stan. Jag brukar jaga dom och då blir min mamma arg på mig.
Jag med jaga duvor! Vi mata ankor!
Sen följde massor med olika berättande om barnens upplevelser av fåglar.
Vissa av de appar jag laddat ner leder verkligen till ett otroligt berättande av barnens erfarenheter och det de upplevt eeler hört. Språket är en otroligt viktig bit i förskolan, då många av barnen har ett annat modersmål än svenska. Allt som lockar dem till berättande ska vi utveckla och arbeta vidare kring.
måndag 18 april 2011
Paddagogik
När jag började mitt arbete med att använda iPaden med barnen var tanken den att de skulle få lära sig den nya tekniken utan att behöva känna att det är något skrämmande. Den ska finnas som ett naturligt inslag i verksamheten, ett komplement.
På sidan 6 i den reviderade läroplanen står det: ” Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.”
Ny teknik kommer hela tiden och det är i förskolan som barnen behöver få möta denna, lära sig och ta del av den genom lek och utforskande. Barn tar sig an den nya tekniken med en nyfikenhet och lust att lära om de bara får chansen. De provar sig fram, tar hjälp av varandra och samarbetar. Den skapar nya konstellationer bland barnen och höjer vissa barns status just för att de lärt sig lite fortare och kan hjälpa till. För att det ska fungera behöver barnen visa hänsyn och respektera att den som spelar, är den som avgör vilka appar som ska användas. Det har gjort att barn som har haft svårt att kunna hävda sig helt plötsligt har sagt ifrån i en positiv bemärkelse och blivit respekterade för det av sina kamrater.
För de flesta barnen räckte det med att man visade hur det gick till en gång och sen var de i full gång, men några satt under en lång tid och ville bara titta på tills de kände sig säkra.
”- utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga.” (LpFö reviderad 2010, sid 8)
I en förskollärares roll finns ett ansvar för att barnen ges förutsättningar för utveckling och lärande, förmedla att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och ställas inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper.
Om skolan mot de äldre åldrarna enbart ska ge barnen möjligheten att möta den nya tekniken är vi verkligen fel ute. Barnen behöver få möta den redan i förskolan för att få ett mer avslappnat förhållningssätt till den. Informationstekniken ska vara något som man ser som ett naturligt inslag i förskolan.
De appar som används ska både vara pedagogiska, men också roliga och vara delaktiga i barnens egen nutid. ”Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld…” LpFö En app baserad på en tecknad serie kan träna barnen i mer än man tror och behöver inte automatiskt väljas bort bara för den sakens skull.
Vissa appar öppnar upp för en dialog barn emellan, de samtalar om vad de gör och hur. De hjälps åt, har roligt tillsammans och tar del av varandras kunskaper. Ett socialt samspel växer fram. Barnen lär sig också att vara rädda om andras tillhörigheter. Av någon anledning ser barnen som att det är min iPad och de talar också om för varandra att de måste vara försiktiga med den för att de har fått låna den av mig. Jag har medvetet inte ändrat på detta då barnen lär sig visa respekt för andras saker.
På sidan 6 i den reviderade läroplanen står det: ” Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.”
Ny teknik kommer hela tiden och det är i förskolan som barnen behöver få möta denna, lära sig och ta del av den genom lek och utforskande. Barn tar sig an den nya tekniken med en nyfikenhet och lust att lära om de bara får chansen. De provar sig fram, tar hjälp av varandra och samarbetar. Den skapar nya konstellationer bland barnen och höjer vissa barns status just för att de lärt sig lite fortare och kan hjälpa till. För att det ska fungera behöver barnen visa hänsyn och respektera att den som spelar, är den som avgör vilka appar som ska användas. Det har gjort att barn som har haft svårt att kunna hävda sig helt plötsligt har sagt ifrån i en positiv bemärkelse och blivit respekterade för det av sina kamrater.
För de flesta barnen räckte det med att man visade hur det gick till en gång och sen var de i full gång, men några satt under en lång tid och ville bara titta på tills de kände sig säkra.
”- utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga.” (LpFö reviderad 2010, sid 8)
I en förskollärares roll finns ett ansvar för att barnen ges förutsättningar för utveckling och lärande, förmedla att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och ställas inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper.
Om skolan mot de äldre åldrarna enbart ska ge barnen möjligheten att möta den nya tekniken är vi verkligen fel ute. Barnen behöver få möta den redan i förskolan för att få ett mer avslappnat förhållningssätt till den. Informationstekniken ska vara något som man ser som ett naturligt inslag i förskolan.
De appar som används ska både vara pedagogiska, men också roliga och vara delaktiga i barnens egen nutid. ”Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld…” LpFö En app baserad på en tecknad serie kan träna barnen i mer än man tror och behöver inte automatiskt väljas bort bara för den sakens skull.
Vissa appar öppnar upp för en dialog barn emellan, de samtalar om vad de gör och hur. De hjälps åt, har roligt tillsammans och tar del av varandras kunskaper. Ett socialt samspel växer fram. Barnen lär sig också att vara rädda om andras tillhörigheter. Av någon anledning ser barnen som att det är min iPad och de talar också om för varandra att de måste vara försiktiga med den för att de har fått låna den av mig. Jag har medvetet inte ändrat på detta då barnen lär sig visa respekt för andras saker.
fredag 1 april 2011
Sammarbete över världar.....
Fick kontakt med en tjej som jobbar på en privatägd förskola i USA. Där finns inte iPaden inom förskolan än. Datorer finns, men det satsas mer i skolan. Nu delar jag med mig av det arbetet vi gör inom förskolan till henne och vid nästa möte med föräldrarna ska hon lägga fram och motivera varför de ska börja med it i de lägre åldrarna! Jag håller tummarna för att hon lyckas. Good luck Devon!!!
Det kompetenta barnet.
Barn är fenomenala när det gäller att ta till sig ny teknik. Vi presenterar den, visar hur det går till och sen sätter de igång. De provar sig fram till det fungerar. Vi vuxna är ofta mer försiktiga, många är rädda att göra fel eller oroar sig för annat. Barn har inte samma tankegångar. Det känns som om de styrs mer av nyfikenhet och en vilja att ta reda på saker. De provar sig fram tills de löst problemet. Vill det sig inte frågar de om hjälp av den de vet kan hjälpa. Här spelar det ingen roll om det är en av pedagogerna eller en av kompisarna. De vet vem som kan eller så vet någon annan vem som kan. De skrattar och har roligt ihop. Den har höjt statusen för vissa barn i gruppen, barn som är lite tystlåtna skrattar högt när katten härmar vad de säger och de pratar mer än de någonsin gjort. Barn som i vanliga fall inte leker så mycket sitter och spelar spel eller hjälps åt med labyrinten som var lite svår.
Nivån på svårigheten vad gäller aplarna varierar. Som det är just nu har alla barn sina favoritappar, det är en salig blandning, men det finns något för alla.
Varje vecka går jag igenom vilka appar som barnen använt och märker jag att vissa inte använts på länge raderar jag dem och lägger in lite nytt.
Våra barn på förskolan ligger före sina föräldrar vad gäller tekninken idag och det ser jag som något positivt. Då ny teknik kommer hela tiden är dessa barn vana vid det redan från förskolan.
Det jag där emot inte förstår är att många hoppar över förskolan och satsar på skolan istället. Varför? Barnen som går i förskolan är ju den nya framtiden och det är väl där satsningen ska börja, inte fem år senare.
Vi som arbetar inom förskolan tror på det kompetenta barnet. Nu är det dags att alla andra gör det också!!
Nivån på svårigheten vad gäller aplarna varierar. Som det är just nu har alla barn sina favoritappar, det är en salig blandning, men det finns något för alla.
Varje vecka går jag igenom vilka appar som barnen använt och märker jag att vissa inte använts på länge raderar jag dem och lägger in lite nytt.
Våra barn på förskolan ligger före sina föräldrar vad gäller tekninken idag och det ser jag som något positivt. Då ny teknik kommer hela tiden är dessa barn vana vid det redan från förskolan.
Det jag där emot inte förstår är att många hoppar över förskolan och satsar på skolan istället. Varför? Barnen som går i förskolan är ju den nya framtiden och det är väl där satsningen ska börja, inte fem år senare.
Vi som arbetar inom förskolan tror på det kompetenta barnet. Nu är det dags att alla andra gör det också!!
Språket 2011
-Maggan! När är det min tur på iPaden?
-Vi vill lyssna på musik och sjunga. Kan inte du hämta laptopen och koppla upp Spotify?
-Maggan! Skärmen på datorn är svart!
-Nu kom det där felmeddelandet upp igen!!!
-Maggan sa att en kabel är lös.
När det gäller de tekniska termerna har jag aldrig förenklat språket. Det skulle bara låta konstigt, men däremot har jag förklarat vad de olika orden betyder. Barnen snappar upp det mesta jag säger och det märks så tydligt i vissa sammanhang. Följade konversation mellan två barn hörde jag en dag. Jag har stavat som de uttalade orden!!
-Var är Maggan?
-Hon är på rast!
-Vad gör man på rast?
-Man dricker kaffe och kollar sin mäjl.
-Hur vet du det?
-Det sa Maggan till Mattias iallafall!
-Vad är mäjl?
-Man kan få brev till datorn.
-Va?
-Finns en sorts brevlåda där sa Maggan.
-Har jag aldrig sett!!!
-Nää, den syns inte. Den finns inne i datorn.
-Jaha, men hur får man in pappret i datorn?
-Man skriver på datorn och inte på papper.
-Precis som på våran.
-Ja, sen kan datorn skicka det till en annan dator fast man måste skriva vem som ska ha det.
-Ska vi kolla om datorn är ledig, så kan jag skriva till dig?
-Jaa! Men jag har ingen egen brevlåda i datorn.
-Fast du kan läsa vad jag skriver på en gång.
-Okej! Sen kan jag skriva till dig.
-Vi kan skriva till kompisarna också, så får dom komma och läsa sen.
En dag hade jag suttit och skrivit ett mail på laptopen inne på avdelningen när ett barn kom och frågade vad jag gjorde.Jag försökte förklara. Frågorna blev många och jag var lite osäker på om hon förstod vad jag menade. Nu fick jag det bekräftat. Hon hade förstått ganska så mycket. Förklaringen kändes klockren!!!
-Vi vill lyssna på musik och sjunga. Kan inte du hämta laptopen och koppla upp Spotify?
-Maggan! Skärmen på datorn är svart!
-Nu kom det där felmeddelandet upp igen!!!
-Maggan sa att en kabel är lös.
När det gäller de tekniska termerna har jag aldrig förenklat språket. Det skulle bara låta konstigt, men däremot har jag förklarat vad de olika orden betyder. Barnen snappar upp det mesta jag säger och det märks så tydligt i vissa sammanhang. Följade konversation mellan två barn hörde jag en dag. Jag har stavat som de uttalade orden!!
-Var är Maggan?
-Hon är på rast!
-Vad gör man på rast?
-Man dricker kaffe och kollar sin mäjl.
-Hur vet du det?
-Det sa Maggan till Mattias iallafall!
-Vad är mäjl?
-Man kan få brev till datorn.
-Va?
-Finns en sorts brevlåda där sa Maggan.
-Har jag aldrig sett!!!
-Nää, den syns inte. Den finns inne i datorn.
-Jaha, men hur får man in pappret i datorn?
-Man skriver på datorn och inte på papper.
-Precis som på våran.
-Ja, sen kan datorn skicka det till en annan dator fast man måste skriva vem som ska ha det.
-Ska vi kolla om datorn är ledig, så kan jag skriva till dig?
-Jaa! Men jag har ingen egen brevlåda i datorn.
-Fast du kan läsa vad jag skriver på en gång.
-Okej! Sen kan jag skriva till dig.
-Vi kan skriva till kompisarna också, så får dom komma och läsa sen.
En dag hade jag suttit och skrivit ett mail på laptopen inne på avdelningen när ett barn kom och frågade vad jag gjorde.Jag försökte förklara. Frågorna blev många och jag var lite osäker på om hon förstod vad jag menade. Nu fick jag det bekräftat. Hon hade förstått ganska så mycket. Förklaringen kändes klockren!!!
iPaden....sen då??
Under en tid har jag funderat över varför våra barn inte kan tänka utanför ramarna vad gäller användningen av iPaden, men det är egentligen inte alls så konstigt.
Vilka referensramar har de egentligen? Inte mer än att de kan spela, rita, skriva, göra en berättelse till bilder m.m.
Deras tänk sträcker sig inte längre än till de appar jag laddat ner.
Nu är det dags att utvidga deras tänk kring iPaden och visa på att det finns mycket mer som man kan göra. Genom teater kommer jag att få in olika yrken och deras användningsområden av en iPad och sen låta barnen själva spinna vidare på vad den mer kan användas till.
En hjälpande hand....
Nya barn på avdelningen, en 3- och en 4-åring. Dags att visa hur iPaden fungerar tänkte jag. När det är barnets tur tänkte jag sätta mig ner och gå igenom hur det fungerar. När jag tittar till efter en stund sitter 4-åringen och spelar för fullt och skrattar med de som sitter brevid. Barnet har fått bra hjälp av sina kompisar som visar på de roligaste programmen och berättar vad de andra handlar om. De hjälps åt när någon fastnar i berättandet. Här kan man prata om språkstimulering barn emellan. Nån förstod inte ett ord och då fick barnet det förklarat och många gånger var förklaringar bättre än vad jag själv kunde kommit på vad gäller nivån i språket.
Jo, men 3-åringen kan jag kanske få hjälpa lite.
Jo, visst!!! Kunde jag ju glömma direkt.
Stolt man blir som pedagog när man ser barnens vilja att hjälpa varandra, känslan av att dela med sig av sina kunskaper till andra. Jag hoppas de behåller den känslan genom livet. Det är otroligt viktigt at låta barnens kompetens få komma fram och att vi som pedagoger lär oss att backa eller att barnet får frågan om de kan hjälpa kompisen.
Ett tips till alla iPad-användare. Kolla de nya apparna som kommer med jämna mellanrum. Finns några guldkorn som är gratis, men ibland efter en vecka så kostar de. Har man tur hinner man ladda ner dem. Vissa apps till iPhonen kan också fungera. Mindre bild, men det finns möjlighet att förstora upp den.
Jo, men 3-åringen kan jag kanske få hjälpa lite.
Jo, visst!!! Kunde jag ju glömma direkt.
Stolt man blir som pedagog när man ser barnens vilja att hjälpa varandra, känslan av att dela med sig av sina kunskaper till andra. Jag hoppas de behåller den känslan genom livet. Det är otroligt viktigt at låta barnens kompetens få komma fram och att vi som pedagoger lär oss att backa eller att barnet får frågan om de kan hjälpa kompisen.
Ett tips till alla iPad-användare. Kolla de nya apparna som kommer med jämna mellanrum. Finns några guldkorn som är gratis, men ibland efter en vecka så kostar de. Har man tur hinner man ladda ner dem. Vissa apps till iPhonen kan också fungera. Mindre bild, men det finns möjlighet att förstora upp den.
onsdag 19 januari 2011
iPaden som projekt...
Det satt två barn vid iPaden, en 4 år och en 5 år. Barnet hade fått upp appen med prick till prick fast med nummer och hon visste inte hur hon skulle göra eller vilken siffra hon skulle starta med. 5-åringen visade och berättade vilken siffra som kom först och vad den hette.
Efter en stund fick barnet kläm på det och gick upp en svårighetsgrad. Blev genast lite svårare, men 5 åringen fortsatte att hjälpa till.
Dagen efter står jag och fyller i vilka tider barnen går hem. Bredvid mig står 4-åringen och tittar på det jag skriver.
Plötsligt frågar hon mig varför jag skrivet en 1 och 4 bredvid hennes namn. Jag förklarar att det betyder att hon går hem klockan två. Jo, men varför skrev jag då inte en 2 undrade hon.
Det blev till att förklara om klockan, natt och dag tider, varför det heter olika.
Barnet försvann sen in i lekrummet och där förklarade hon för en kompis om varför hon gick hem siffrorna 1 och 4, inte siffran 2. Då skulle ju hennes mamma få hämta henne mitt i natten och det gick ju inte för då var dagis stängt berättade hon och då var det bara spöken som var vakna.
Så från ett spel lärde hon sig både siffror och klockan.
Tyvärr säger rösten i programmet alla siffror på engelska.
Nu efterfrågar vi verkligen appar på svenska!!!!!!!!
Mitt förslag är att någon gör bra pedagogiska appar på svenska och sen får kommunen möjlighet att köpa in dem till ett bra pris, så vi som har iPaden kan alla ladda ner dem till ett gemensamt pris!!!
Efter en stund fick barnet kläm på det och gick upp en svårighetsgrad. Blev genast lite svårare, men 5 åringen fortsatte att hjälpa till.
Dagen efter står jag och fyller i vilka tider barnen går hem. Bredvid mig står 4-åringen och tittar på det jag skriver.
Plötsligt frågar hon mig varför jag skrivet en 1 och 4 bredvid hennes namn. Jag förklarar att det betyder att hon går hem klockan två. Jo, men varför skrev jag då inte en 2 undrade hon.
Det blev till att förklara om klockan, natt och dag tider, varför det heter olika.
Barnet försvann sen in i lekrummet och där förklarade hon för en kompis om varför hon gick hem siffrorna 1 och 4, inte siffran 2. Då skulle ju hennes mamma få hämta henne mitt i natten och det gick ju inte för då var dagis stängt berättade hon och då var det bara spöken som var vakna.
Så från ett spel lärde hon sig både siffror och klockan.
Tyvärr säger rösten i programmet alla siffror på engelska.
Nu efterfrågar vi verkligen appar på svenska!!!!!!!!
Mitt förslag är att någon gör bra pedagogiska appar på svenska och sen får kommunen möjlighet att köpa in dem till ett bra pris, så vi som har iPaden kan alla ladda ner dem till ett gemensamt pris!!!
måndag 17 januari 2011
Arbetet med iPad i förskolan
Idag hade vi vårt andra möte och nu har alla fått sina iPads. Det bästa med detta projektet är att vi alla har olika förutsättningar. Allt från nybörjare till de som kan mer. Det visar tydligt att man inte behöver vara något datageni för att jobba med en ipad utan att man kommer långt med intresset för att lära sig. Är det inte just det vi också försöker förmedla tilll de barn vi har i våra grupper. Lusten att lära sig och lärande genom lek. En dyr leksak kan tyckas, men hur lär sig barn oftast i förskolan...jo genom lek.
Vad var det första jag gjorde när jag fick iPaden?? Prövade mig fram på alla möjliga sätt och vis, in bland inställningar och läste, laddade ner en massa olika appar som sen jag provade för att se vilka som vi kunde ha nytta av i förskolan.
Det jag såg mest fram emot var att se hur barnen och iPaden fungerade ihop. Nu har de använt den ett tag och alla frågar varje morgon när jag kommer om de får spela. Intresset är stort!
Vad gör barnen då kan man undra? Jo, labyrintspelet är populäret, magnetbokstäverna, rita, matematikspelen, pussel,dockhuset och memory. Hur kan jag då se vad de spelar? Jo om man dubbelklickar på den runda knappen, så kommer alla spel som har använts upp, så då kan jag se vad som har använts mest.
Först låg alla appar helt synliga och man fick bläddra sig bort, men nu är de placerade i mappar och barnen kan hitta den kategorin de vill använda på en gång. Ser också lite prydligare ut.
Hur mycket behövs jag som hjälp nu, ja inte mycket. Barnen tar hjälp av varandra istället. Satt och tittade på i lite smyg en dag när ett barn öppnade ett spel som var nytt. Tog inte lång stund innan barnet var i full gång och spelade.
Vi lever på 2000-talet, en teknikålder där det kommer nytt hela tiden. Vad är det som säger att vi i förskolan inte kan ha teknikleksaker för att leda barnen in i teknikens värld genom just lek!!!! Ja, för mig är det en teknisk leksak!! En dyr, men ett välkommet tillskott i arbetet. Varför ska det bara vara skolan förunnat att få just dessa vertyg. Det är dags att fokusera nedåt i åldrarna och starta igång redan på förskolenivå.
Vad var det första jag gjorde när jag fick iPaden?? Prövade mig fram på alla möjliga sätt och vis, in bland inställningar och läste, laddade ner en massa olika appar som sen jag provade för att se vilka som vi kunde ha nytta av i förskolan.
Det jag såg mest fram emot var att se hur barnen och iPaden fungerade ihop. Nu har de använt den ett tag och alla frågar varje morgon när jag kommer om de får spela. Intresset är stort!
Vad gör barnen då kan man undra? Jo, labyrintspelet är populäret, magnetbokstäverna, rita, matematikspelen, pussel,dockhuset och memory. Hur kan jag då se vad de spelar? Jo om man dubbelklickar på den runda knappen, så kommer alla spel som har använts upp, så då kan jag se vad som har använts mest.
Först låg alla appar helt synliga och man fick bläddra sig bort, men nu är de placerade i mappar och barnen kan hitta den kategorin de vill använda på en gång. Ser också lite prydligare ut.
Hur mycket behövs jag som hjälp nu, ja inte mycket. Barnen tar hjälp av varandra istället. Satt och tittade på i lite smyg en dag när ett barn öppnade ett spel som var nytt. Tog inte lång stund innan barnet var i full gång och spelade.
Vi lever på 2000-talet, en teknikålder där det kommer nytt hela tiden. Vad är det som säger att vi i förskolan inte kan ha teknikleksaker för att leda barnen in i teknikens värld genom just lek!!!! Ja, för mig är det en teknisk leksak!! En dyr, men ett välkommet tillskott i arbetet. Varför ska det bara vara skolan förunnat att få just dessa vertyg. Det är dags att fokusera nedåt i åldrarna och starta igång redan på förskolenivå.
onsdag 12 januari 2011
motivationen att studera...
Såg en video idag med Ken Robinsson. Den fick mig verkligen att tänka till på det vi gör inom skolan idag. Han har så rätt när han säger att förutsättningarna till motivationen att plugga vidare har ändrats. När jag gick ut skolan betydde en utbildning att jag fick jobb. Idag är läget ett helt annat. En utbildning är ingen garanti för att få jobb. Hur behåller vi elevernas intresse i förskola/skola när så mycket annat är mer intressant. Tanken att plocka in dagens teknik och blanda den med förskolans pedagogik kan mycket väl vara något som främjar barns lärande. Om vi redan nu lär barnen att balansera teknikanvändandet och det traditionella lärandet kanske dessa barn kan motiveras att även studera. Idag har skolan konkurrens av datorer, Xbox, Nintendo, PSP, Kinect, mobiler o.s.v. Hur kan man göra läxläsningen mer intressant? Går det att sammanföra dagens samhälle med pluggandet på ett sätt som gör att barnen av idag motiveras att ge skolarbetet den tid det behöver. Fylla i stenciler med mattetal eller annat, hur får vi barnen motiverade att göra dem? Nu suckas det mest. Visst behöver barnen arbeta med att skriva förhand, men vi behöver skapa andra vägar. Min dotter lär sig engelska genom att skriva till andra på en site där det bara är det språk som används. Med intresse kan man komma långt. Barn som har tufft med matte, läsning kanske skulle lära sig mer med specialprogram på tex en iPad. Barn som har svårt att koncentrera sig i skola och även förskola kanske skulle kunna jobba via en iPad eller annat med hörlurar för att slippa alla störande moment runt omkring. Jag har redan sett att barn som sitter med vissa program på iPaden är mer fokuserade än i leken, bara de får sitta i lugn och ro. Något att verkligen ta sig en funderare över.
måndag 10 januari 2011
Projekt iPad i förskolan
I Södertälje har det startat upp ett projekt där sex pedagoger inom förskola/förskoleklass kommer att använda sig av iPad i arbetet med barnen.Till att börja med så provas Apples, men det kommer också att provas en android.
Nu kan det kanske tyckas att barnen på förskolan ska göra annat än att sitta vid en iPad eller dator. det är viktigare att få vara ute och röra på sig. Som jag ser det, så behöver det ena inte utesluta det andra. det går att arbeta med ipaden utomhus. För oss gäller det att föra in tekniken på ett bra sätt i förskolan. Det händer mycket just nu och det dyker upp nya modeller inom allt just nu. Är det inte då viktigt att de barn som växer upp nu får ta del av det och redan från början får lära sig att utnyttja tekniken och ha ett sunt förhållande till den.
Nu kan det kanske tyckas att barnen på förskolan ska göra annat än att sitta vid en iPad eller dator. det är viktigare att få vara ute och röra på sig. Som jag ser det, så behöver det ena inte utesluta det andra. det går att arbeta med ipaden utomhus. För oss gäller det att föra in tekniken på ett bra sätt i förskolan. Det händer mycket just nu och det dyker upp nya modeller inom allt just nu. Är det inte då viktigt att de barn som växer upp nu får ta del av det och redan från början får lära sig att utnyttja tekniken och ha ett sunt förhållande till den.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)