Barn är fenomenala när det gäller att ta till sig ny teknik. Vi presenterar den, visar hur det går till och sen sätter de igång. De provar sig fram till det fungerar. Vi vuxna är ofta mer försiktiga, många är rädda att göra fel eller oroar sig för annat. Barn har inte samma tankegångar. Det känns som om de styrs mer av nyfikenhet och en vilja att ta reda på saker. De provar sig fram tills de löst problemet. Vill det sig inte frågar de om hjälp av den de vet kan hjälpa. Här spelar det ingen roll om det är en av pedagogerna eller en av kompisarna. De vet vem som kan eller så vet någon annan vem som kan. De skrattar och har roligt ihop. Den har höjt statusen för vissa barn i gruppen, barn som är lite tystlåtna skrattar högt när katten härmar vad de säger och de pratar mer än de någonsin gjort. Barn som i vanliga fall inte leker så mycket sitter och spelar spel eller hjälps åt med labyrinten som var lite svår.
Nivån på svårigheten vad gäller aplarna varierar. Som det är just nu har alla barn sina favoritappar, det är en salig blandning, men det finns något för alla.
Varje vecka går jag igenom vilka appar som barnen använt och märker jag att vissa inte använts på länge raderar jag dem och lägger in lite nytt.
Våra barn på förskolan ligger före sina föräldrar vad gäller tekninken idag och det ser jag som något positivt. Då ny teknik kommer hela tiden är dessa barn vana vid det redan från förskolan.
Det jag där emot inte förstår är att många hoppar över förskolan och satsar på skolan istället. Varför? Barnen som går i förskolan är ju den nya framtiden och det är väl där satsningen ska börja, inte fem år senare.
Vi som arbetar inom förskolan tror på det kompetenta barnet. Nu är det dags att alla andra gör det också!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar